När tiondet skulle bestämmas måste provtröskning ske. Detta gick så till att en auktoriserad tiondeprovaren först räknade antalet skylar och sedan gjorde en provtröskning av några skylar för att få ett mått på hur mycket säd en skyl gav. Denna mängd multiplicerad med totala antalet skylar gav den totala skörd på vilket tiondet kunde beräknas.

Detta var ett arbete som krävde stor noggrannhet, ett litet fel multiplicerat med ett stort antal skylar fick stort utslag. Kostnaden för denna tionde-provning var något som myndigheterna gärna ville slippa. I slutet av 1700-talet började man därför överge tiondeprovningen och övergick till fast tiondesättning där tiondet sattes till ett medeltal för de sex sista åren som provning skett. Det var en skattesats som kunde omprövas om förutsättningarna ändrades. För nybyggare främst i östra och norra Jämtland kom provningar att göras ända till 1830-talet.

Spannmålen mäts i tiondeprotokollen med gamla mått, kannor, kappar och fjärdingar, detta har räknats om i liter.

Här visas skördeutfall för Hallens tingslag, för tingslagets tre socknar, för Myckelåsens två bönder och för Välje bys hemman. Den fasta tiondesättningen infördes i detta tingslag första gången 1780.

I ett diagram jämförs avkastningen för torpare och bonde under några år i början av 1800-talet. Det är fyra torpare och en bonde. Det ska noteras att ett så litet statistiskt underlag inte lämpar sig för generaliseringar.

Befolkningsstatistik.

Källor har varit födelseböcker och begravningsböcker för Marby socken.

För Myckelåsen födelseböcker för Marby, Norderö och Hallens socknar.

Fäbodinventering

1766 gjordes en kartläggning av fäbodar inom Hallens tingslag, Fäbodar som bönderna hade på egen mark är inte medtagna.

Husfolks boskapslängder.

Boskapen som småfolket ägde

Marby socken

Födda

Medelålder

Myckelåsen

Födda

Fäbodar 1766

Boskapslängder
1717 till 1788