Tjurföreningen.
Förr i tiden använde bönderna den tjur man själv eller någon av grannarna ägde för avel. Med tiden kom tanken att man borde ha en mer kontrollerad avel för att få bättre besättningar med högre avkastning. Man bildade tjurföreningar i byarna. En avelstjur inköptes och en bonde i byn fick vara tjurhållare. Medlemmarna i föreningen fick betala en inträdesavgift baserat på antalet kor och en avgift för varje betäckning. Efter några år bytte man tjur med någon annan förening för att undvika inavel. Den ras man hade var Svensk kullig boskap eller SKB. Man hade ambitionen att skapa en rent jämtländsk fjällko. Det kom dock att ställa till problem. Aveln blev främst inriktad på utseendet. Den jämtländska fjällboskapen skulle vara vit med svarta öron och svart mule. Inslag av andra färger som rött godkändes inte. Denna ensidiga exteriöra avel kom att leda till att man fick en för liten avelsbas med inavel som följd. Man fick något som kallas hypoplasi vilket yttrade sig i att tjurar ibland fick bara en testikel och kunde bli odugliga till avel, kor fick missbildningar på äggstockarna. Lösningen blev att importera tjurar från Norge, dessa kom från trönderferasen, avelsmässigt gav det inget mera än att man kom bort från hypoplasin, det var inte boskap som gav högre avkastning. Den första importtjuren hette Rosenqvist och kom från Röros, han var vit med mörka sidor. Denne Rosenqvist SKB 320 kom från Hälsingland till Lit, därefter till Månsåsen och sen till Hallen och slutligen till Bölåsen där han slutade sina dagar vid 18 års ålder. Många av hans avkommor kom att användas i aveln, alla under namnet Rosenqvist med med egna nummer. Nr 7 Rosenqvist SKB 1632 kom till Myckelåsens tjurförening i slutet av 1940, från Nils Selander i Lit, och tjänstgjorde till 1951 och efterträddes då av King SKB 3318, säljare var Sigmund Edström, Mjäla, Bjästa, Ångermanland. Kalle Nordman var tjurhållare under den tiden. Agerberg har också varit tjurhållare. I februari 1957 kom början på slutet för tjurföreningarna när man övergick till semin. Med semin började nya raser komma, Svensk röd och vit eller SRB, Jersey, och Svensk Låglandsboskap eller SLB som med tiden kom att dominera. Det blev också vanligt med korsningar. Den jämtländska fjällkon kom att försvinna och är nu närmast ett museiföremål. Från Myckelåsen tjurförening finns protokoll från 1936 till 1939 dock med rätt litet information. I protokoll från 1945 till 1947 finns mera, med listor över medlemma, antal kor och betäckningar.
|
Ur protokoll för Myckelåsens tjurförening 1945 - 1947
Debet Inträdesavgifter 141 Kredit Kostnad vid tjurens inköp 12 Tecknade kor år 1945 Avgift 4 kr per ko Antal kor E Agerberg 12 Betäckta kor 26/4 – 30/9 1946 Avgift 9 kr per ko. Erik Agerberg 3 |
Betäckta kor 1/10 – 8/12 1946 Avgift 9 kr per ko. K.E. Nordman 1 Betäckta kor 1/4 - 30/9 1947 Avgift 9 kr. Antal kor Betäckta Erik Agerberg 12 6 Avgift 9 kr.
Summa 77 |