Hallens Härads Rätt den 27 september 1739,

 

 

Helge Jonsson i Myckelåsen i Marieby socken tilltalar uppå föregående stämning Olof Mårtensson i Sölvbacken av Ovikens socken och uti Storfloden vilken Olof Mårtensson hävdad till 12 a 14 golv slåtter men som samma golvslåtter ligga nu uti Helge Jonssons hemmans slått å dess byskog 1/8 mil ifrån gården.

Sölvbackens hemman åter är beläget därifrån 1 ½ mil; alltså påstår Käranden Myckelåsen det Svaranden får laga fång av denna slått eller och att gå därifrån. Svaranden Olof Mårtensson erkänner sig icke hava brev till laga fång annat än gammal hävd, uppgivandes dock själv det han hört av gammelfar att slåtten genom arv kommit ifrån Kärandens hemman till  Sölvbacken och sedan därunder brukat var  efter… till denna tid.

Käranden vill förklara att han hört sägas det slåtten skall vara pantsatt .ifrån hans  hemman till Sölvbacken för någon tid tillbaka vilket Olof Mårtensson icke vill tillstå utan …gå den vara ärvd ifrån måtte  och skall nu mera innehålla än 3 á 4 lasss. Svaranden …. påyttra att Olof Jonsson tillägnar sig mera på åtskilliga ställen, att det skall skipte till 13 á 14 golv slåtter.  Härtill att styrka sin talan och förbärandes havande ingendera av  parterna att framta.

Upplästes och vidkändes, därefter övervägandes. De tvistande parter förelägges att å bägge sidor snart förse sig bevis och skäl till .. i saken besynnerligen med gamla mäns berättelse om beskaffenheten. Imedlertid skola de i denna höst, med barmark är, syna slåtterna till dess belägenhet och huruvida  den kan anses enskild med råå och röö eller .. och vård avskild ifrån loflige Byens Slått och ägor.

---------------- 

 

Hallens Härads Rätt den 30 januari 1740.

 

Förekom Jon Heljesson i Myckelåsen av Marieby socken, tillika med Olof Mårtensson av Sölvbacken i Ovikens socken, inlade den syn som 4 st Nämndemän gångit den 8 oktober 1739 efter Härads Rättens resolution av den 27 september samma år över den del till  myrslått uti Storflon som Sölvbacken innehaver, till beprövande om dess belägenhet och huruvida samma slått kan räknas som … eller  gamle  gärd med rå och rör avskild, vilken synen befunnit  att Sölvbacks slåtten ligger uti sydväst ifrån Myckelåsen samt ingen råå, röör, gärd och stav avst…  ifrån Myckelås slåtter uti Stormyren, allenast en stake i sydat sidan,  ett .. slåttesmärke emellan Sölvbackens och Svedjes slått. 

Jon Heljesson i Myckelåsen påstod nu att denna slått av Storflon som Sölvbacken nu haft måtte tillkännas Myckelås hemmanet. Sölvbacken åter håller sig vid sin gamla hävd. Efter resolutionen den 27 september 1739 har ingendera av parterna låtit sig vara angeläget  att genom gamla män låta  intyga beskaffenheten av denna slått. Rätten måtte fördenskull utfråga vilka  gamla män skulle finnas uti Marieby socken, och angav Socken Profossen Mikael Jöransson, karl om sine 69 år födder uti Marieby socken och Välje, betygades vara ärlig karl och veta  att vittna om gamla hävden, Mikael Jöransson berättelse…..denne min fader Jöran  Olofsson  vara födder uti Välje by som ligger väster om Myckelåsen. Uti angivna Storflon kallad äger Svedje, Välje och Myckelåsens byar var sine lotter, Myckelåsen den östra delen, Svedje och Välje byarne åter den västra delen. Sedan nu Sölvbackens del uti denne myr ligger mellan Väljes och Myckelåsen andelar, vilket jag uti min ungdom …. och har jag icke annat uti min ungdom hört än att Sölvbackens hävd av denna del av urminnes  tid men att Myckelåsen icke ägt någon del väster om Stormyren till slått, allenast det att Mårten Pehrsson av Myckelåsen uti sin ungdom fick sin …. Jöran Olofsson i … lov att uppsvedja sig ett änge väster om Stormyren fallande inpå Väljes hemmans sida i skogen. 

Myckelås slåttern uti Storflon avskiljer sig självt efter slåttes hävden och vintervägen och har jag aldrig annat hört utsägas  än att Sölvbacken i urgamla tider hävdat samma del uti Storflon. Men hur han  den tillkommit vet icke, och måtte min broder Halvar Göransson nu boende i Höla nogare veta beskaffenheten  härom.  

…… av Välje Pehr Pehrsson .. och icke medgiva att Myckelåsen får gå längre inpå  Stormyren och har Sölvbacken  av ålder innehaft sin andel uti Stormyren gränsande med sin treg eller fale  ända söderut, Myckelås treg  åter å övre sidan, dock har jag icke hört att Välje och Myckelåsens skog varit avskild med råå och röör ifrån varandra. Mera har icke att säga. Upplästes och vidkändes. 

Och resolverades innan den anhängig gjorda tvisten kan avdömes, åligger parterne att framskaffa Halfvar Göransson i Böhle och flere gamle män till intygande om hävden, även Väljemän att höras uti saken. Vilket bägge desse parter efterkomma vid nästa ting- vider samt En Daler Smt böter för dem vardera där det försittes

 

Hallens Härads Rätt den 27 september 1740.

Efter resolution å förra Härads Ting den 31 januari 1740 androg Helge Jonsson i Myckelåsen den då uppskjutne sak, ansåg sig …. och …… saken emot Olof Mårtensson i Sölvbacken och Oviken Tinggslag  om  rättigheten till den del i Storflon  som sistnämnde hävdar, men Helge Jonssson låter  att ….. under sitt hemman som där är uti dess hemmans slåtter liggande.

Så har ock Pehr Pehrsson i Välje instämt Olof Mårtensson av Sölvbacken att visa sitt laga fång på andelen uti Skallböle som Mårtensson nu för tiden hävdar, och vill Pehr Pehrsson påstå att samme andel hörandes dess hemman till under skatt för Skallböle efter  en gammal jordebok av år 1649, står skriven  på dess hemman i Välje fördubblad i ……. jorde böcker.

Ock androg nu svaranden Olof Mårtensson som till nytta  om sin rättighet gått till gamle män, Halvar Göransson av Böle och Marieby och Olof Larsson i  Gåxåsen  och Jon Ersson i Eltnäset av Ovikens socken ; desse män som av god frejd och pålitlige godkändes av käranden, därför förklarades för giltiga vittnen, avlago Ed och  avhördes  . var för sig;  

Halvar Jöransson, karl om sine 73 a 74 år betygar, av min fader Jöran Olofsson som rådde hemmanet i Välje och var åttio år då han dödde för han delen för ………….  år tillbaka hörde jag uti mine unge år sägas, att Sölvbacks man i Oviken av ålder innehaft Skallböles andel och slåtten i Storflon, och som min fader sade varit  ärvd ifrån Välje till Sölvbacken vilket dess fader min farfader brukat och andra grannar, men hur det varit innan skett  efter denne ….. minnes jag icke nytt hänt; mera icke att säga; upplästes och vidkändes av vittnet. 

Olof Larsson i Gåxåsen, karl om sine 73 år betygar, så länge mig kan minnas tillbaka uti min tid har Olof Mårtenssons i Sölvbacken  förmän  stadigt hävdat andelen uti Skallböle och Storflon som ett utgol, men huru Sölvbacks man fått Skallböle och Storflo slått vet jag inte. Mera inte att sägas, upplästes. 

Jon Ersson i Eltnäset om sine 70 a 71 år betygar, att Olof  Mårtenssons förmän  å hemmanet Sölvbacken  som levat, uti sin tid slagit uti Skallböle har jag för....,    men vad rätt de hävdat samme slått, vet  ….. mera inte att sägas, upplästes. 

Avskedade Länsman  Nils  Sweding som nu åbor hemmanet i Svedje av Marieby socken åberopades även  till vittne om Skallbölets Storflo slåtters beskaffenhet, vilket av bägge parter godkändes, är ock ärlig karl; därför antogs för giltig att intyga vad för vitterligt är om skatt … Skallböle samt Storflon, avlade vittnes Ed och avhördes  Nils Sweding, karl om sine 56 år, brukar nu del uti Skallböle tillhörer Svedje hemman efter synedom av år 1708  den 6 augusti ….. inkomme på  Svedje skog  …. efter dess särskilte märke.  Om beskaffenheten  angående den lilla andel uti Skallböle som Sölvbacks man  nu för tiden hävdat och finnes hava innehaft är……… Svedje och Rörö byar mellan av år 1708 å  …….. uti ………. , vet jag icke något sådant att betyga, men det minnes jag att uti min ungdom min fader Nils H……….. i Svedje tydeligen omtalt att Storflo slått som Sölvbacks man där sist har brukat  nu och hävdar var genom arv kommer från Välje by till Sölvbacken , och ligger denna Sölvbackens andel av Storflon nu uti Välje och Myckelåsens …. skog; varandes ……… Skallböles lägde av Storflon en god 1/4 mil, fallandes Väljes och Myckelåsens gårdar å södra och  västra av Skallböle, Storflon åter ligger ………beläget  i syd  och sydväst om Myckelåsen, och kan jag icke annat förstå än att skall ……att Skallböle är som särskild äga. Mera inte att säga, upplästes.  

Sölvbacks man vill förklara att Storflo slåttern medföljer Skallböle och med samma rätt ……. nämndemän som varit på syn 1739 i oktober över denna lägenhet ………… ännu att Storflon och slåttern där uti som Sölvbacks man hävdar alldeles  ej kommer  på Myckelåsens och Väljes byskog; ………Skallböle åter uti Väljes och Myckelåsens skog å nord eller nordost sida fallande, liggandes Myckelåsens och Väljes gårdar ej eller Skallböle och Storflon, av en skog emellan, och är … 1/4 mil emellan Skallböle och Storflon, detta erkänner Sölvbacks man  Välje och Myckelåsen byar utur … oskiftad skog sins emellan och Slåttren  har nu mera …  att slåttren lika tilldelandes och av….  

Eftersom Sölvbacks man inför Rätten å sistlidne ting den 27 September påstått att dess förmän ärvt andel i Storflo slått ifrån Välje, så alltså påstår Käranden att Sölvbacks man måtte visa vad skatt han drager för Storflon. Sölvbacks man vill säga att dess hemman å 1 ½ tunnland uti skatt ……ägor uti Skallböle och Storflon; och förmenar uti gammal tid varit så bärgat att dess lovlige ägor uti Sölvbacken blivit …….. ansedd för ett ……… ,………… i Skallböle och Storflon för  1/26 tunnland men gittar icke bestyrka sådant med nogaste skäl undervisa att Sölvbacks man dragit någon skatt för Skallböle och Storflo andelen där den ska anses som urfjäll. 

Välje byägare visar med extrakt av gamle jordslut av år1649 uti …………. står påskrivet särskild skatt för Skallböle 1 ½ öre Silvermynt som fördubblad är 1672 och allt sedan; av samme års jordeböcker kan och det slutas av S….skatt 91 öre Smt  och som äger nu är ifrån  Välje kommen,  påfordrades det Sölvbacks man måtte med fulla  skäl bevisa laga fång och hur han erlagt skatt  för Skallböle andelen, eller och att alldeles gå därifrån. 

Sölvbacks man kan icke bestyrka sitt laga fång på Skallböle andelen, ej eller han utlagt för densamma någon skatt. Härvid intogs att Svedje by av Marieby socken efter 1708 års synedom råder sin del uti Skallböle såsom dess gamle ägor oskift, Sölvbacks man åter hava en andel uti Skallböle lägde, som ….falla inpå Svedje skog, eller tillika med Svedje mans andel ………. ett urfjäll för sig själv. Kan och inte  sägas att Sölvbacks mans andel uti Skallböle lägde är särskilt upprättat med laglige råå och röör utan allenast avstakat. Men såsom  likaste  Sölvbacks man uti lägden äger små lass höslåtter fallandes inpå Rörö bys skog. Sölvbacksman erkännes att dess andel uti Skallböle  lägden som ………………………………………… …… Sölvbacksman. 

Käranden vilja säga att Sölvbacks loflige och…………….rättlödigt skäl för jordeboks skatt  1 ½ tunnland och således obilligt att hava utan skatt. 

Sedan parterne således å bägge sidor förklarat sine skäl förhölls de av rätten att räkna sig tid till att undvika änd … tvist  och större kostnad. 

Vilket de ock  togo i betänkande och inkommo i Rätten åter förklarade sig således hava avfunnit sig med varandra, att Olof Mårtensson i Sölvbacken avstod …. allt vad han och dess hemmans för nu hävdat och slagit  i sydväst om Myckelås by uti Storflon och slåtten som därmed följer …och andelen uti i Skallböle lägden som Sölvbacks man här tills nyttjat, uppdeggandes   Storfloslåtten till Myckelåsen och Välje  hemman som tillsammans …….. därav …. emot lösen  tolv Daler Silvermynt. Skallböle lägden åter till Välje byägare   emot sex Daler Silvermynt att betalas Gregorietid 1741, således rådandes hädan efter Helge Jonsson i Myckelåsen och Pehr Pehrsson i Välje Storflon tillsammans, men Pehr Pehrsson i Välje andelen uti Skallböle lägden,  för sig och sine efter oklandrad tid. Sölvbacksman  och dess efterkommande …………………………..

men att slåtter fallande uti Skallböle ägor de äro på Rörösidan har icke desse  avståndet utur hemmanet utan hädanefter som före rådes av Sölvbacks man; 

Vilket desse parter med gott förstånd och full vilja förklarade, åter vid uppläsande vidkände,  läto och härom uppsätta fullmakt och …….. skrifteligen den 27 husus;  begärte härå Rättens stadsfästele. Och såsom detta avfinnande finnes redigt  med skäl och icke emot stridande emot Lag, därför till följe av 20 § uti Ärvda Balekn kan Rätten icke ogilla  ….. utan lämnar det uti sin kraft.