Hallen Härads Rätt den 6 november 1771.

 

 

Krono Länsmannen Peter Svedin tilltalade å Ämbetets vägnar Olof Heljesson i Möckelåsen och kvinnopersonen Maria Norberg för lönskaläge, vilket bägge de förenämnda tillstodo, med berättelse, att de haft flera gånger sammanlag hos hennes styvfader Socken Apotekaren Norberg i Möckelåsen, där de bägge i förliden vår varit vistande, och varefter Maria blivit havande, samt vid midsommartiden i detta år framfött 2: ne flickebarn å ett nybyggeställe som kallas Storåsen hörande till Norderöns kapell varest barnen skola blivit döpta, men efter en månads levnad bägge döda av håll och stygn.

Lägersmålet har, efter bägges vidgående, skett under äktenskapslöfte, och begärde jämväl att få gifta sig med varandra, vilket de och skall anmält hos nämnde styvfader och hennes moder, men ej ännu fått deras tillstånd därtill.

Vid efterfrågan fick Rätten den kunskap, att både Norberg och hans hustru hava för någon tid sedan farit till Sundsvall och sedan ej återkommit, men att de dock väntas tillbaka vid juletiden. Och som Härads Rätten i stöd av 8 och 10 § § i 3 kap Giftermålsbalken finner nödigt att höra Maria Norbergs moder samt styvfader, huruvida de vilja samtycka till äktenskap emellan Olof Heljesson och Maria, eller vad skäl de kunna hava till giftermålets hindrande: alltså böra de till nästa Ting sig inställa, då jämväl Maria tillika med Olof Heljesson , vid fem daler Riksmynt sig inställa skola.

 

Samma dag

Å Ämbetets vägnar kärade Länsmannen Välaktade Petter Svedin till Olof Heljesson från Möckelåsen, för det sensommartiden år 1769 han utom vederbörligt pass gått över gränsen till Norge, varföre påstods laga plikt.

Olof Heljesson tillstod att han å berörde tid har, utan pass av någon annan än av Socken Apotekaren Norberg, gått först till Ljusnedal bruk i Herjedalen och sedan med några av bruksfolket därifrån över gränsen till Norge och Röros, där han vistats i tre veckor.

På tillfrågan svarade Olof Heljesson att den förpassning som Norberg givit honom har han sedan återtagit och uppbränt, och emedan Heljesson i Möckelåsen, som kan läsa skrivet, intygade för Rätten, att han sett, det Olof Heljesson verkligen haft av Norberg förpassning att fara till Norge. Och emedan således gives anledning därtill att rese pass blivit av obehörig person utgivit, vilket mål med nu emot Olof Heljesson instämde genom ……….. , ty finner Härads Rätten nödigt, att Socken Apotekaren Norberg jämväl höras bör efter stämning, som Länsmannen Svedin har på honom att utfärda till nästa Ting, då Olof Heljesson även skall utan stämning vid 5 daler silvermynts vite sig inställa.

 

 

Hallens Härads Rätt vårtinget 1772.

Som kunde till någon delaktighet, som efter given anledning å sistlidne Hösteting , Socken Apotekaren Widrich Norberg skulle hava i detta brott, varföre Krono Länsmannen Petter Svedin då tillhöll Olof Heljesson i Möckelåsen, vilken utan vederbörligt pass varit över gränsen till Norge, har Rätten med samma måls avdömande låtit anstå, på det Länsmannen måtta hava tillfälle göra sig därom underrättad.

Men sedan Olof Heljesson nu ytterligare förklarat sig, att det, som Norberg levererat honom skriftligen, då han skulle över till Norge, icke var något pass, utan allenast ett bevis eller som en attest om dess person, efter Olof då var i Norbergs hus; så utlät sig Länsmannen Svedin, det han därmed ej hade något att påminna så vida han till Norbergs övertygande om utgivit obehörigt pass intet vidare bevis så lämnat:

Därför tog Rätten det Olof Heljesson ingivna bevis i behörigt övervägande och avsade följande

Utslag

Emedan Olof Heljesson blivit övertygad därom , att han utan Krono Betjäntens i Rättens pass, varit över gränsen till Norge, ty prövar Härads Rätten likmätigt Kongl . Majts . Nådiga Förordning av den 7 mars 1746, att han därföre Tjugo daler Silvermynt böter erlägga skall.

 

Tillbaka