Latouche Alaska maj 18 1916
Bästa broder Olle!
Har länge tänkt på att skrifva och tacka för brefvet som jag fick ifrån dig men jag tänkte spara tills jag kom hit opp till Alaska så jag fick tala om en del hur det ser ut här. Jag har nu varit här ungefär två och en half månad, kom hit den 9 mars och har knogat hvarenda dag sedan. Här det inte frågan om om det snöar, regnar eller hvad jekla sorts väder som hälst, söndag eller måndag, det är bara att knoga på och se glad ut. Det har nu regnat för nära tre veckor i ett kör både natt och dag. När vi går ut på morgonen tar vi på oss först en regnhatt sedan regnrock ock så gummiskor med höga skaft som når ända opp till rääva, så vi är lika torr på kvällarna när vi kommer in som när vi gick ut på måran, så det är nog lite skillnad här mot det är i gamla landet, det är förskräckligt med folk som kommer hit opp i vår och funderar naturligtvis på att göra storkofvan på den nya järnvägen som byggs mellan Leward och Fairbanks men jag tänker nog att den inte blir så stor för många af dem. Om jag får arbeta här i Latouche i sommar så tänker jag hälst att jag stannar här, i annat fall skall jag resa dit opp och se hur landet ligger, det är bara 50 mil från här till Leward och det tar fyra timmar att gå dit med båten, om jag får arbeta nu hela sommaren och vintern så har jag funderat ut att försöka guldgräfning nästa sommar, det finns mycket guld här bara man har tur och träffar på rätta platsen. Men det är det värsta af det. Det är många som har gått här i Alaska i hela sitt lif och aldrig funnit något ock så kan en annan just gå ut och ramla hufvudstupa rätt på en plats der det finns, det beror bara på tur. Nu i vår var det två norskpojkar som tog en tur ut 20 mil ifrån en plats som heter Gennicatt och träffade på en plats där det fanns guld och dom har nu såld till ett kompani för 150.000 dollar, det kan man kalla för bondtur. Så om jag får lefva och ha hälsan så skall jag nog försöka om jag har någon tur. Petrus Nordman sitter ungefer en spottlängd ifrån mig och skrifver hem till sin hustru i Seattle, han funderar på att taga hustrun och barnen hit upp, han kom hit upp i november så han är nu gammal alaskabo. Jag sänder ett par kort så ni får se hur det ser ut häruppe, ett af dem är till Anders det andra till dig. Hälsa Anders att jag skall skrifva till honom någon dag framledes. Får sluta för denna gång med många hälsningr till er alla från din broder EmilHälsa mor och far. |