Kelsey Jan 31 1915

 

Dear brother Ole

Tack för brefvet som jag erhöll från dig, roligt att se att du kommer i håg mig och sänder mig några rader ibland. Jag är så lat med att skrifva så det ser ut som jag har glömt bort er men så är nog inte fallet, jag skrev hem till Mor den 6 december och sände äfven ett fotografi men det har troligtvis inte nått fram när du skrev det, tar väl troligen längre tid nu under kriget men jag tänker att ni får fram det om dom inte kör på någon mina i Östersjön och blåser bort det.

Roligt att du skref i alla fall, ser att Anders bror har huggit sig, det var tråkigt men var det inte så farligt så kan det ju gå öfver med lätthet. Jag arbetar i vinter på en plats som heter Ellsburg och lastar pappersved på järnvägs vagnar, samma sorts ved som vi tog ut på skogen hemma, utom att det här er bara 8 fots längder, det är förrästen inte något goda tider här i Amerika i vinter, mindre arbete än vanligt och betalningen är också lägre än den brukar vara. Men sedan kriget är slut tänker jag här kommer att bli goda tider om inte förr, de dåliga tiderna beror väl också till en stor del på att det är demokrat president, få se nu 1916 hvad vi får för sort.

Kan hälsa från Per Örnberg, har just haft bref från honom samt från Karin Karlson, hade bref från henne i förra veckan. Skrif nu och tala om hur det egentligen står till med allting därhemma. Jag vet inte äfven hvem som bor hemma på gården nu annat än Sefast, han har jag hört har halfva gården men vem som har den andra halvan har jag inte hört. Hur är det med far, jag har inte hört något om honom på åratal. Jag skall skrifva till honom någon gång längre fram, finn ut hur det är om far har att betala några utskylder för mig nu eller hur det är. Jag får sluta med många häsningar till eder alla from yours loving

brother Emil