Mountain Iron den 8 Juni 1908

 

Kära föräldrar

Jag får skrifva några rader och tacka för brefvet som jag fick hvari jag ser att ni har hälsan och mår bra som vanligt hvilket är roligt att höra. Jag skref ett brev till eder för en tre fyra dar sedan och jag dröjde så länge med att skrifva det brefvet så jag nästan började skämmas för mig sjelf.

Jag är hemma i dag emedan det regnar alldeles förfärligt. Per var ute och arbetade på förmiddagen men allihop fick tillsägelse att gå hem och vara hemma tills vi fick order att gå och arbeta igen, så vi får kanske vara hemma ett par dagar.

Far skref och ville att jag skulle sända litet pengar och det skall jag göra så fort jag kan. Jag kan inte sända något den här månaden men nästa månad skall jag sända litet om det inte blir mer än 100 kronor så ska jag försöka att sända lite varje månad. Ock så ska jag sända Erik farbror det jag är skyldig honom också. Jag antar han tror väl att han måste förlora på mig, men det skall han då inte göra, han skall nog få betalt det som fattas och lite ränta också, så om han kommer ock frågar efter hur det är eftersom han inte får betaldt så tala om att han skall få i sommar, naturligtvis om jag får arbete.

Ty nu i sommar så nyss före presidentvalet så är det mindre arbete här allt öfver men jag hoppas jag får arbete här i minan i sommar och då skall jag nog sända så mycket pengar jag kan, men ni får inte vänta för mycket, ty i sommar kan man inte tjäna så mycket pengar, ty det är dyrt att lefva och inte så mycket betaldt.

Men en sak till: Om du skulle sälja ett torpställe bakom Gärdbacken så skulle det bli bra mycket pengar att lägga i skulderna, och gården är stor nog ändå. Om man ville ha mera jord så ginge det odla upp utanför borgänget, i tro där är ju ock bättre höjord än bakom Gärdbacken. Jag bara ger ett förslag ock om det ginge så skulle du bli af med bra mycket skulder därigenom. Jag har inte något mer att skrifva för denna gång utan får sluta med en hälsning till eder alla från eder son

Emil

Hälsa Nils Johnsson att jag skall nog hem och hjälpa honom fiska igen om jag får lefva och ha hälsan