Milnar den 2 aug 1908 N. Dakota
Älskade föräldrar
Jag får nu skrifva några rader till er så ni får se att jag lefver och mår som vanligt och önskar er detsamma goda, jag har nu flyttat från Mt. Iron för en tid, hit till Milnar i Nord Dakota och ha vi det bättre än i Mt. Iron. Wi, Per och jag, är nu snickare till yrket, det är nämligen ondt om arbetare här så vi fick arbete här på stort hus som dom bygger här i staden. Och vi får lika mycket betalt som andra snickare, det var litet ovant att börja med men nu klara vi oss lika godt som de andra snickarne, sen vi blir färdig med uset så skall vi ut i träsken, där är det bra betalt men det räcker inte mer än en 35 eller 40 dagaroch sen antingen går vi till Mt. Iron eller också till skogen och hugger slipert eller (lajs) som det heter här. Det är inte godt att bestämma hvad man skall göra, nu före presidentvalet, för man vet inte hvad tider det blir. Jag lofvade att sända lite pengar i juli men det grämer mig att jag inte kunde emedan jag reste hit men så fort jag kan ska jag sända. Jag må nu sluta för denna gång med många hälsningar till er därhemma från eder EmilHedanefter skall jag inte låta det bli så långt emellan hvar gång jag skrifver, jag hörde att ni var rädd att någontin hade händt med mig emedan jag inte skref men jag skref 3 brev inte så långt emellan var men troligtvis blef väl någe av dem bortslarvade på vägen, det händer mycket att brev kommer bort här i Amerika. Jag sände ett kort för några dagr sedan som jag hoppas ni fått fram. det var fotografier av städer här. Hälsa Olle bror om han vill ha igen bössan som jag sålde till Johan Nilsson så skall jag sända så han får köpa igen henne eller också en ny ty jag tänker han har jaktlust han liksom jag hade. |